Att möta segregationens och
coronapandemins utmaningar i Linköping
–Du behövs!
Idag är totalt 79,5 miljoner människor är på flykt i världen. Det motsvarar 1% av hela världens
befolkning. Antalet personer som söker skydd i Europa har ökat avsevärt de senaste åren. Bara
i år har totalt 66,886 tusen flyktingar tagit sig över medelhavet för att nå Europas gränser (1).
Tusentals människor beslutar sig varje dag för att flytta, somliga gör det frivilligt i behov av
studier eller arbete medans andra tvingas fly från förföljelse, krig och naturkatastrofer. Vi får
inte glömma att bakom varje siffra finns ett lidande, kriser, splittring och uppoffring. Somliga
landar här, i Sverige där vi sätter olika krav som ska uppnås för att man ska få stanna i landet,
tidsbegränsat som obegränsat (2).
Lägesbilden i Sverige visar att klyftor mellan oss har ökat. Det råder stora skillnader i vårt land
och dess regioner, mellan kommun- och stadsdelar. Klyftorna kan orsaka avsevärda skillnader
i utbildningsnivåer, hälsa, och inkomst (3). De påverkar sådana beståndsdelar som avgör
människors livschanser och villkor i livet. Sverige riskerar att bli allt mer segregerat och få en
minskad tillväxt. I Linköping har boendesegregationen gått i olika trender (4)
De rådande omständigheterna kring Corona pandemin försvårar situationen idag, det riskerar
att ha en negativ inverkan på segregationen i landet och inte minst i Linköping. Många som bor
i segregerade områden är arbetstagare som har osäkra anställningsförhållanden och det kan
fördjupa den ojämlikhet som redan existerar. Resursstarka områden med boende som både har
hög inkomst och utbildning har bättre förutsättningar för att tillgodose sina behov, de kan ställa
krav på samhällsservice, bättre skolor och infrastruktur. Dels på grund av att de har bättre
samhällskompetens och de behärskar svenska språket bättre men också för att de har
fördelaktigt nätverk i olika delar av samhället. Deltagandet från vissa områden riskerar alltså
att bli så pass dåligt att invånare inte längre känner delaktighet i samhället och segregationen
kan öka ännu mer.
Det finns också en risk för stigmatisering av olika segregerade områden nu när Corona
pandemin råder och tenderar att splittra samhället(5).
När ett helt område blir stigmatiserat kan alla invånarna i området anses misslyckade och det
gäller främst områden med människor av utländskt påbrå. Coronapandemin har ökat solidariteten
i Sverige när vi tillsammans hjälper varandra att klara av vardagen, men samhällsproblem som
fanns innan pandemin består.
Vi har en lägesbild där segregation och integration visar att det finns behov av åtgärder som
språkträning. Drivet för att lära sig svenska och att etablera finns hos nyanlända. Kunskaper i
det svenska språket är en angelägen faktor för att människor ska etablera sig i arbetslivet likväl
som det sociala samhällslivet. Språket öppnar upp för förståelse och självständighet i sin
integrationsprocess.
Vårt arbete med språkträning är en av alla viktiga verksamheter i kretsen. Ett sådant initiativ vi
har är Vi Ses! Språkvänner i Linköping där man som etablerad svensk kan bli språkvän med en
nyanländ person som vill lära sig eller bli bättre på det svenska språket (6).
Många studerar redan svenska genom t.ex. SFI men med hjälp av Språkvänner får de både träna
språket i vardaglig och avslappnad miljö utan prestationskrav, och dessutom möjlighet till
att träffa nya människor som man troligtvis inte skulle mött i sin vardag. Just nu är det över
100 nyanlända personer som väntar på att få en svensktalande etablerad språkvän i Linköping.
Det handlar främst om ensamkommande män och killar som behöver manliga språkvänner
men det finns även familjer som önskar att träffa svenska familjer att umgås med.
I rådande stund saknar vi etablerade, svensktalande Språkvänner för att möta den växande isoleringen
och behovet av språkträning hos våra nyanlända deltagare.
Segregationen var sedan innan pandemin en stor utmaning men nu beprövas vi än mer. Hur ska
människor som behöver en säker plats att leva, har ett behov av att hitta ett sammanhang och
bygga en framtida livsbana, lyckas i en pandemi? En verksamhet som Språkvänner hotas när
engagemanget sinar. Corona kommer att prägla samhället under en lång tid och därför är det
viktigt att inte engagemanget försvinner. Pandemin sätter mycket på paus, men det stoppar inte
segregationen från att öka eller behovet för hjälp. Det behövs mer för att motverka
segregationen i Coronatider. Alla verksamheter behöver utvecklas och vi behöver bli fler för
att kunna fortsätta med arbetet vi gör, men idag på en säker distans för att på ett tryggt sätt föra
arbetet framåt och motverka segregationen. Det är viktigt att samhället inte ställer in, vi ställer
om.
Verksamheten och verktygen finns, nu behöver vi fler volontärer och Språkvänner för att hålla
kvar vid det. Det finns inga snabba åtgärder för att motverka segregationen utan ett engagemang
med långsiktiga mål. inte minst, nu i rådande pandemi.
(1) UNHCR (2020) Europe. Hämtad 6 november från:
https://www.unhcr.org/europe.html
(2) SCB (2020) Statistik om integration. Hämtad 2 november från: https://www.scb.se/hittastatistik/temaomraden/statistik-om-integration/
(3) Kulturdepartementet (u.å) Regeringens långsiktiga strategi för att minska och motverka
segregation. Hämtad 26 oktober från:
https://www.regeringen.se/49feff/contentassets/a29a07890ec24acd900f5156fbf45f08/regering
ens-langsiktiga-strategi-for-att-minska-och-motverka-segregation.pdf
(4) Linköpings Kommun (2020) Fakta om Linköping – Segregationsindex. Hämtad 24 oktober
https://www.linkoping.se/kommun-och-politik/fakta-om-linkoping/statistik/linkoping-isiffror/hushall/segregation/
(5) Delmos (2020) Coronapandemins påverkan på arbetet mot segregation. Hämtad 28 oktober från:
https://www.delmos.se/wp-content/uploads/2020/07/Coronapandemins-paverkan-på-arbetet-mot-segregation.pdf
(6) Vi ses! Språkvänner i Linköping (u.å). Information. Hämtad 24 oktober från:
https://sprakvannerlinkoping.se/sv/start/
Artikeln är skriven av:
Linn Andersson, Student i Globala Studier Jönköping University
Som en del av min kandidatexamen har jag haft praktik på Röda Korset Linköping Södra där jag fått lära mig
hur Röda Korset jobbar med integration på kommunal nivå. Jag har fått lära mig hur verksamheten arbetar
internt och jag har fått ansvarat för sociala medier men också deltagit på aktiviteter som Språkvänner har.
Det har varit tre intressanta och viktiga månader för mig och min framtid inom internationellt arbete.
På grund av Covid19 har det varit en utmaning men med vägledning av mina mentorer Hargita Horvat och
Madeleine Szente har vi arbetet bra digitalt! Det Röda Korset och Vi Ses! Språkvänner i Linköping gör är otroligt
viktigt och fantastiskt kul att involvera sig i.
